5 drag som förknippas med vuxna som var med om trauma i barndomen

Dec 29, 2018

Barndomstrauma kan uppstå på grund av många olika situationer. Om ett barn känner sig hjälplöst eller osäkert kan det resultera i trauma. Det omfattar verbal, sexuell och fysisk misshandel, separation från sina nära och kära, otrygg miljö, försummelse, allvarlig sjukdom, mobbing och även läkaringrepp.

Vuxna och trauma

istockphotos.com/filadendron

Enligt a href="https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2713038"> studien "Association of Childhood Trauma Exposure With Adult Psychiatric Disorders and Functional Outcomes,"

(Länk mellan barndomstrauma och psykiatriska störningar och funktionella följder hos vuxna), offentliggjord av ett forskningsteam i amerikanska läkarförbundet, American Medical Association, försvinner inte traumat som man upplever som barn när man blir vuxen. Hjärnan växer som snabbast från födseln till 6-års åldern. Om traumat händer under den tiden är det oftast inte så lätt att bli av med eller glömma det.

De flesta barn som är med om trauma är inte ens medvetna om hur det påverkar deras liv. Detta för att det ligger begravt någonstans i deras undermedvetna. Vissa människor upplever att minnen från traumat kommer upp till ytan igen när de går i terapi. Det här ett jätteviktigt steg när man vill återhämta sig från traumat, men det kan vara riktigt överväldigande.

Följande beteenden karakteriserar vuxna som har varit med om trauma i barndomen:

apost.com

1. Isolering

istockphotos.com/Martin Dimitrov

Ofta leder trauma till Social fobi. Studien "An analysis of early developmental trauma in social anxiety disorder and posttraumatic stress disorder", offentliggjord i The National Center for Biotechnology, studerade individer med social fobi för att hitta en länk med barndomstrauma. Misshandel från föräldrar som svärande, verbal aggression, nedsättning och förolämpning är direkt förknippade med ångestproblem. Det gäller även känslomässig försummelse.

Människor isolerar sig ofta inte med mening. Det händer när man har ångest eller är rädd. Personer med social fobi känner ofta att andra kollar på dem och dömer dem konstant. Därför föredrar de att vara själva. De vill helt enkelt undvika att känna sig så.

2. Panik

istockphotos.com/Tinpixels

Både personer med och utan ångest lär sig konstant. Någon som har ångest kämpar med att medvetet glömma bort händelser eller läxor som de har lärt sig medan personer som inte lider av ångest inte tycker att det är särskilt svårt.

Till exempel:

Två olika personer får negativ feedback på deras prestation. Efter det måste de träffa sin manager och diskutera feedbacken.

istockphotos.com/kieferpix

Personen som inte har ångest uppfattar det här som en neutral händelse och känner sig inte hotad såvida de inte får höra något annat. Personen som kämpar med ångest börjar förmodligen få panik på grund av mötet med managern och får ännu mer negativa kommentarer.

Det kan till och med gå så långt att de inte kan tänka på något annat än mötet. De kan till och med bli kvar i paniktillståndet om någon inte säger åt dem.

3. Spänning

istockphotos.com/elenaleonova

Det är faktiskt möjligt att trauma kan aktivera flykt- och kampresponsen. Exempel på den sortens trauma är stress, angrepp och misshandel. Stresshormonerna noradrenalin och kortison börjar flöda i kroppen för att försvara sig. När detta händer spänner sig kroppen.

En dålig sak med detta är att spänningen inte alltid försvinner, även när stressen försvinner. När kroppen blir stressad och spänd förblir hjärnans nervsystem på vakt och är redo att reagera. Det är inte något som man bara kan slå av. Det är en automatisk respons när kroppen vill vara förberedd för det okända.

4. Underprestation

istockphotos.com/Onzeg

Studien "The Biological Effects of Childhood Trauma" (De biologiska effekterna av barndomstrauma), offentliggjord av Michael D. De Bellis (Professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Duke University, Durham NC) och Abigail Zisk vid National Center for Biotechnology, utforskar hur en person som har varit med om trauma i barndomen har sämre resultat senare i livet.

Oftast briljerar de inte i akademiska miljöer, vilket leder till att de har mindre möjligheter senare i livet. På grund av detta kan de även ha svårt att ha en lön som räcker.

De har även hittat en länk mellan traumatisk stress och socioekonomisk status. Chanserna är 65 % större att personer som inte hade några möjligheter var med om ett trauma när de var barn.

5. Undvikande

istockphotos.com/Martin Dimitrov

Det är normalt att undvika saker som skrämmer oss men människor som har varit med om trauma i barndomen tar det ofta till nästa nivå. Vissa är rädda för att gå till tandläkaren men de går ändå. Detta för att hjärnan vet att fördelarna är större än rädslan som de känner.

Personer som är med om trauma i barndomen låter rädslan ta över livet och diktera hur de lever det. De kan till och med boka en tid hos tandläkaren men sedan ge efter för impulsen och inte gå. Rädslan hämmar dem. De kan inte behärska den känslan så fort de känner sig hotade. Det har en allvarlig effekt på deras livskvalité.

Hjälp

istockphotos.com/PeopleImages

Om du vet att något barn misshandlas eller behandlas dåligt bör du kontakta myndigheterna och socialtjänsten omedelbart.

Åldern är inte en avgörande faktor eftersom sår kan börja läka vid vilken ålder som helst. Det må verka svårt att söka hjälp men det är definitivt värt det.

Här kommer 4 saker som någon med ett traumatiskt förflutet kan göra för att börja läkningsprocessen.

1. Isolera dig inte

istockphotos.com/DusanManic

Du måste ha kontakt med andra och jobba på dina förhållanden. Försök att undvika att vara själv.

2. Motionera

istockphotos.com/da-kuk

All fysisk aktivitet lindrar alltid stress.

3. Ta hand om dig själv

istockphotos.com/Xsandra

Om kroppen är frisk är det lättare att minska stressnivån, även om stressen förknippas med trauma.

Sov minst 7 timmar varje natt. Försök att inte dricka alkohol och undvik droger. Gör smarta val när du äter och försök balansera kosten. Allt detta kan minska stressnivån.

4. Kontrollera nervsystemet

istockphotos.com/Poike

Man kan känna sig väldigt stressad och ha ångest men ändå ha kontroll över kroppen. Minska stressnivån genom att vara medveten om din andning. Du kan även meditera. Testa att ta 60 andetag och koncentrera dig på utandningen vid varje andetag.

Beskriver den här artikeln dig eller någon som du känner? Berätta för oss i kommentarsfältet nedan. Glöm inte att skicka den till andra så att de också kan lära sig något nytt!

Vårt material är skapat till våra bästa kunskaper men är av allmän information och kan inte ersätta en individuell konsultation med din läkare. Din hälsa är viktig för oss!